"ATT JOBBA ÅTTA TIMMAR OCH SEDAN KOMMA

HEM OCH SKRIVA, DET GÅR BARA INTE"

Bruno K. Öijer 1977, om ett genomgående tema i sina texter

Söndagseftermiddagen den 10  juli 1977 gjorde jazzmusikern Stefan Wistrand en intervju med den då 25-årige poeten Bruno K. Öijer. Intervjun kom sen att bilda stommen för Wistrands uppsats i litteraturvetenskap vid Högskolan i Örebro: "ATT JOBBA ÅTTA TIMMAR OCH SEDAN KOMMA HEM OCH SKRIVA, DET GÅR BARA INTE". En studie i Bruno K. Öijers avsikter med sitt författarskap.

I augusti 2008 kom jag i kontakt med Stefan Wistrand, och fick ett exemplar av den unika uppsatsen/intervjun, och här presenteras nu några utdrag ur den.

 Wistrand berättar:

 "Min uppsats verkar vara det första litteraturvetenskapliga arbetet om Bruno K. Öijer. Den ingick i ett snabbt avsomnat projekt på institutionen i Örebro, initierat av docenten Lars Gustafsson och med rubriken "Författarens avsikter med sitt författarskap".

Fast Bruno och jag hade lärt känna varandra två år tidigare, då jag i min egenskap av musiker hämtade upp honom på järnvägsstationen i Örebro. Jag hade fotografiet från 'Undergångens leende' att gå efter där jag stod på stationen... 

Bruno K. Öijer                              Stefan Wistrand

Vi skulle båda delta i en stor manifestation mot den spanska Francoregimen på Hjalmar Bergman-teatern den 6 oktober 1975. Förutom en stor orkester, deltog även dansare, "livemålande" konstnärer etc. Vi var väldigt många på scenen. 

Bruno läste sin "Jeanne D'Arc" till vår version av Pharoah Sanders "Upper Egypt - Lower Egypt". Allting funkade väldigt bra, trots att vi aldrig repat tillsammans. Kort sagt en magisk kväll.

Sedan framförde vi verket en gång till den 22 oktober på "Huset" i samma stad.

Utdrag från Stefan Wistrands intervju med Öijer 1977:

Stefan Wistrand:

"Bruno och jag hade senare lösa planer på att samarbeta om ytterligare framträdanden med musik och poesi, men det hela rann tyvärr ut i sanden."

Stort tack till Stefan Wistrand, som även bidragit med tidningsurklippet ovan. Lyssna på hans jazzband Nods Off här.

Artikelförfattare: Per Erik Wesslén